Egen eldhärd är guld värd eller hur var det nu igen?

Vi har som tradition att elda hemma på gården i Gammelbo vid Valborg. Traditionen har jag släpat med mig från Dalarna där vi började med den när barnen var små och det var så krångligt att ta sig någonstans med dem.

Där hade vi också sån tur att vi hade rakettokiga grannar, de formligen älskade raketer och hade en stor arsenal varje Valborg som de friskt avfyrade över ängen nedanför sitt hus, till vår stora glädje för vi hade ju första parkett. =)

Jag bara älskar att sitta i en strandstol med en filt omkring mig, dricka den traditionsenliga Irish coffeen och blicka in i lågorna, finns det något mer rofyllt än en eld som sprakar? Antagligen har jag varit en pyroman i mitt förra liv. Bilderna jag visar är bara en bråkdel av alla bilder jag tog. ;-)

Nedan en bild på förra årets Irish coffee, i år var vädret inte lika soligt och några gullvivor har vi inte sett röken av än. Drycken var garanterat lika god i år för vi tog Fredriks Caol Ila och hällde i. *hihi*

Mr Odd Molly ligger extremt bra till just nu, precis hemkommen från Los Angeles där han besökt den nyöppnade Odd Molly-butiken på Robertson Boulevard. I hans blogg kan man läsa om besöket där och även se lite bilder från butiken, det hittar ni här.

Jag är jättenöjd med vad han hade med sig hem till mig den här gången. Tack älskling du är bäst, alla kategorier!

#20 Crochet grandmas coat - almost black

Till nästa inlägg har jag fått en utmaning av min kära vän Jenny på Kråkered, håll ut så kommer den.

Önskar er alla en härlig start på veckan!