I går somnade min älskling in i min famn, pga sjukdom och ålderdom. Jag saknar honom så enormt och känner en tomhet. Självklart vet jag att det går över och valet att låta honom somna in var inte svårt då han var sjuk. Jag blir själv illamående så fort något av mina barn eller mina djur blir sjuka, jag klarade helt enkelt inte av att se honom lida och på inrådan av veterinären så fick han avsluta sitt 13-åriga liv i min famn, tillgiven och gosig in i det sista.
När jag kom hem så var de andra katterna ovanligt gosiga, det var precis som om de ville trösta mig. Jag tror djur känner mer än vi tror och jag vet ju att han har det bra i katthimlen nu.
Jag vill tacka Tudde för de fina åren vi fick med dig och alla underbara minnen du lämnar, du var min alldeles speciella och ovanliga katt.
Sov Gott lilla gubben!
Till er andra därute, krama om era djur lite extra för man vet aldrig hur länge man får ha dem.
Hej Maria!
SvaraRaderaJag känner med dig. Det är alltid jobbigt at förlora någon man håller kär, djur eller inte.
Själv så blev jag utan våran foderhund igår. Hade inte skrivit papper på henne ännu, så jag valde att lämna tillbaka henne, p.g.a att hon kissade oc bajsade inne HEEELA tiden. Kände att det var ett problem som jag inte orkade jobba med nu, och i vissa fall kan man ju inte ens få ordning på det.
Det kändes vemodigt att lämna henne, men samtidigt rätt. För hur glad blir man av en sådan hund, och hur kul tycker hunden att en sur matte är...
Ha det gott nu, och jag tror att eran katt har det bra nu, efter ett långt härligt liv.
Kram
Usch,det är inte roligt att ta bort sina älsklingar:( Många håller tyvärr liv i djur som inte mår bra för att dom inte klarar av att ta bort dom. Det är värre. Här har det gråtits floder över bortgångna katter, varje allhelgona tänder vi ljus för dom i minneslunden! Kram
SvaraRaderaJag beklagar !
SvaraRaderaTudde var en härlig katt !
Stackare! Det måste ha varit jätte jobbigt! Det värsta som finns är att se någon/något lida, skönt att han fick somna hos dig! Kram Carol
SvaraRaderaJag lider med dig, det är så extremt jobbigt när ens djur går vidare. Jag minns när vår Golden somnade in 14 år gammal. Då var det landssorg hemma hos oss. Mitt hjärta gick i tusen bitar...
SvaraRaderaSov Gott Tudde!
~Livet i byn
Åhh, vad sorgligt! Jag känner verkligen med dig. Jag älskar min hund som ett barn i mitt liv och vet inte vad jag gör utan honom. Massor av kramar från mig!
SvaraRaderaMassor av kramar till dig! Har för tillfället själv inga djur men älskar mitt "bonusbarn" som jag är "moster" åt, dvs min systers katt. Vet inte vad jag skulle göra utan honom. Förstår verkligen din sorg och känner med dig! *tröstekram*
SvaraRadera