21 september 2011

Jurtjyrkogården


På vår tomt i Gammelbo har vi en liten skogsdunge där det växer mest björkar, den är grön och vacker på sommaren och solen brukar lysa genom den. Dungen är också den sista viloplatsen för många av våra djur, bland annat har jag strött askan efter min älskade Tudde där.


Varför jag ens nämner denna dunge i dag är för att vi har en liten kattunge att begrava där. Kommer ni ihåg den lilla kattungen som hade skadat foten vid förlossningen? Den har hela tiden blivit bättre men i helgen började den röra på sig och då slant liksom foten under kroppen åt helt fel håll, vilket såg väldigt otäckt ut.

Så på måndag morgon ringde jag veterinären och fick en tid i dag, onsdag. Johanna och jag åkte med honom dit mitt på dagen och veterinären behövde inte titta länge innan hon konstaterade att det aldrig blir en katt av honom. Benet var endera helt av eller också ur led och man sätter inte igång med röntgen, operationer och dylikt på en så liten kattunge för att man eventuellt ska kunna rädda honom.

Johanna och jag grät en skvätt medans lille Jokern fick somna in. Hans död har i alla fall inte varit helt meningslös för veterinären ville behålla honom en stund och röntga honom för att kunna ställa in värden för en så liten kattunge. Detta för att de snabbt ska kunna röntga en annan kattunge om den kommer in utan att behöva krångla.

När vi hämtade honom efter att vi handlat fick vi se röntgenplåtarna på honom, foten var totalt ur led och jag förstår nu att det aldrig hade gått att fixa. Det kunde man omöjligt se när han var mindre och foten var svullen men det känns bra nu i alla fall att vi tog honom till veterinären. Jag är inte typen som klarar av att ta livet av en liten kattunge hemma.

Veterinären var i alla fall jättetacksam att de fick låna honom för att ta röntgenbilderna, det kan i framtiden rädda någon annan liten kattunge. Gulliga lilla Jokern, tack för den tid vi fick gosa med dig!

R.I.P Lille Jokern




Nu har jag i alla fall gosat extra mycket i dag med de fem kattungar som är kvar, jag försöker gosa med varje enskild kattunge minst en gång om dagen för att de ska bli så mycket hanterade som möjligt. De har börjat gå omkring på golvet där uppe trots att de bara är 2,5 veckor, det är tidigt.



Nu blev det så där mycket text i dag igen, men jag måste bara berätta vad de spelade på radion när jag åkte till Lindesberg för att hämta askan efter min älskade Tudde. Det är ju 1,5 år sen men jag glömmer det aldrig, de spelade Pet Semetary med Ramones, titelmelodi till filmen i rubriken.

För er som inte känner till låten så lyder refrängen så här:

I don't want to be buried in a Pet Semetery,
I don't want to live my life again.
I don't want to be buried in a Pet Semetery,
I don't want to live my life again.


Nu hade Tuddisen ingen val för i maj förra våren när det hade tinat så strödde jag hans aska i vår egen lilla "Pet Semetary". Kingfilmen var riktigt otäck på den tiden det begav sig, men så var det något speciellt med rysarna man såg i ungdomen.

Nu har jag varit och hämtat Esmeralda och vi har begravt Jokern, Esmeralda som snart fyller fem har väl inte riktigt greppat det där med döden. Men hon sa i alla fall, oh nu börjar jag nästan gråta, varpå jag svarade - ja mamma gråter redan. Jag är otroligt blödig när det kommer till djur.

Livet återgår nu sakta till det vardagliga här i Gammelbo och jag måste börja fixa mat. Var rädda om er alla och gosa lite extra med de små husdjuren ikväll!

16 kommentarer:

Vild-rosen sa...

Nu är det till och med så att jag får en tår i ögat...han var ju så söt.

Stoooor kram på er alla

Susanne

ETT RÖTT MONOGRAM sa...

Men så lessamt, stackars er som fick ta bort den lille gosingen. Han ser så söt ut, men det här blev bäst. En tröst är att du har dom andra och pyssla om och pussa på.
Skickar en stor kram till dig
AnnaMaria

Fröken Abbe sa...

Åh, det här berörde mig!
Stor kram till dig!

annika sa...

Ja det är allt jättesorgligt. Men oh så söta kattungar. En sån skulle jag vilja ha.
Förresten så läste jag Jurtjyrkogården för inte alls länge sen , för första gången. Den var rejält läskig tycke jag. Hu.
Kram

Elna sa...

Det känns hårt men du gjorde alldeles rätt. De små liven ska inte behöva lida.

Kram

Linda G sa...

Lilla plutten! Usch vad jobbigt, men bäst för lill-kissen.......
Lunch på tisdag blir bra:) Kram

HOUSE of ADELA sa...

Å så sorgligt...jag blir alldeles tårögd över dina berättelser. Djurvärlden är fantastisk men också så jobbig ibland. Så söt liten kisse och så fint när ni strödde askan som du berättar.

Många kramar
Adela

Tiger sa...

Åh, så ledsamt! Så tråkigt att den lilla kattungen blev så skadad, men förstås bäst för honom att inte behöva lida mer. Tur att ni har några till att gosa med...

Jag minns när mitt första husdjur, en guldhamster, dog efter ett par år. Som jag minns det grät jag i ett par-tre dagar. Då stod inte mina föräldrar ut, utan gav med sig och jag fick en kanin... Sedan har det rullat på med husdjur för min del, med undantag för några kortare perioder.

Hösthälsningar
Elisabet

Anonym sa...

Hej Vännen!
Åh vad sorgligt. Fällde en liten tår jag oxå, är så blödig när det gäller djur..

Vila i frid lilla Jokern, så söt du var!

Jag har askan kvar i två urnor efter mina 2 älskade katter Boffi och Snuttan som jag hade med min förra sambo. Vi var tvungna att avliva dem när vi gick isär och sålde vårt hus. De ska få göra mig sällskap i kistan när jag dör har jag bestämt.

Stor kram!
Jenny/Kråkered

Pilgården-Susanne sa...

Åh goa du som tog honom till veterinären o försökte göra honom hel. En del hade inte brytt sig. Hoppas de andra mår bra, snart har du full rulle igen.
Kraaaam
Susanne

CLE sa...

Söta söta underbara djur - våra bästa vänner här på jorden.

andi sa...

Åh, den lille vännen, så söt när han låg i korgen.
Det är så hjärtslitande :( Men du är en sann djurvän som gjorde det enda rätta. Det är så tufft att ta sådana beslut, men det känns skönt när man har stöd av veterinär.

Jag hade många katter när vi bodde i Björka, en vildkatta fick flera kullar som hon la hos mig. Många av dem blev påkörda på vägen senare då de växt upp och jag grät som ett barn varje gång. Det var så hemskt. Man älskar sina djur, varje individ är unik, även katter.

Stooooor kram till dig och dedina

The Rosegarden in Malevik sa...

Lite ledsamt.....
å missa nu inte.........

S
A
T
U
R
D
A
Y

S
H
O
W

O
F
F

VÄLKOMMEN :)
De e kul å va med :)
Håkan

Jossan sa...

Sorgligt :-(

Har fredrik fått mitt senaste sms där jag undrar om vi kan komma 8 oktober ? Nova är inte hos oss då Esmeralda har kalas tyvärr :-/

Tänkte också be dig Maria hålla utkik om ngn kan tänka sig ta över vår Fritz, honkatt 6 år, självständig utekatt, kastrerad , just nu bor hon kvar i torpet med kattlucka , men vi vill att hon ska få ett hem där ngn bor på heltid ! hon får mat dagligen men förtjänar mer ! En riktig råttjägare är det !

Funderar på att börja blogga igen, men kan inte göra såhär snyggt som du har det, har du några tips ;-) skulle vilja ha en snygg header med lite bilder osv !

Vi hörs !

Kram Jossan Pålerud

CLE sa...

He he, de e lugnt - det krävs en del för att fatta vad jag skriver å ett eller annat glas vin gör sällan saken sämre. Oavsett liksom ;)

Återkom du med tåget, själv tar jag flyget.
Hörs mer under veckan

Kraaam

Myriam sa...

Un régal pour les yeux les chatons!

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...